Orsak och symptom vid sängvätning/enures

Av Søren Rittig, specialistläkare i barnsjukdomar

(Texten är översatt.)

 

Det är viktigt att förstå att det inte går att rå för att man kissar i sängen om natten. Det finns heller inte belägg för att enures beror på psykologiska faktorer, som många tidigare har trott. De psykologiska problem som barn med enures kan få, beror enbart på att de har enures. Problemen försvinner när åkomman har behandlats. Detta gäller också för den utbredda uppfattningen att barn som tidigare kissat i sängen kan börja igen, om det händer något omvälvande i livet som till exempel en flytt eller skilsmässa. All modern forskning pekar på att barnet har ett fysiskt problem, som det behöver få hjälp med att lösa. Det finns inga som helst belägg för att enures går att ”vänta ut”, för att man anser att det är ett psykologiskt problem som kommer att gå över av sig självt.

• ✔ Ökad produktion av urin under natten
  
  
• ✔ Minskad storlek på kissblåsan
  
  
• ✔ Oförmåga att vakna när kissblåsan är full;
  
  

Ungefär två tredjedelar av de barn som lider av enures har en försenad utveckling av den dygnsrytm som normalt gör att kroppen producerar mindre urin om natten. Rytmen styrs av ett hormon (det antidiuretiska hormonet) som utsöndras av en liten körtel i hjärnan.

 

När den normala ökningen av hormonet under natten inte fungerar, ökar produktionen av urin. När det blir mer urin än vad som får plats i urinblåsan kan det medföra enures. Även blåsans storlek utvecklas när barnet växer, det styrs av ett center i hjärnstammen.

 

Hos en del barn är storleken på urinblåsan väsentligt mindre i förhållande till barnets ålder. Det kan medföra att kisset inte ryms i blåsan, även om den nattliga urinproduktionen är helt normal, och enures blir därför en konsekvens av detta.

 

Sammanfattningsvis beror enures på en obalans mellan nattlig urinproduktion, urinblåsans storlek och barnets förmåga att vakna när blåsan är full.

 

Vilka är symptomen på enures?

Hur ofta barn kissar i sängen skiljer sig åt. Det kan vara allt från en natt per månad till flera gånger samma natt. Typiskt för barn med hög nattlig urinproduktion är att det enda symptomet är nattliga olyckor där sängen blir ordentligt blöt. Barn som har en liten blåsa har däremot ofta bekymmer även dagtid. De kissar på sig lite grann många gånger per dag (mer än sju gånger) och har ofta väldigt bråttom när de blir kissnödiga.

 

En del barn får plötsligt enures efter att ha varit torra i en lång period. Då ska man vara uppmärksam på om det finns någon annan, underliggande orsak, till exempel diabetes (sockersjuka).

 

Barn med enures känner ofta skuld och skam och har dåligt självkänsla, som får dem att känna sig annorlunda och utanför. Särskilt i skolåldern är enures ett stort socialt problem, som kan hindra barnet från att låta kompisar sova över eller följa med på utflykter med övernattningar. Det är därför viktigt att göra något åt problemet.

 

Vad kan man göra själv?

Förklara för barnet att det inte kan rå för att det kissar i sängen – att det finns en fysisk förklaring till problemet. Det hjälper inte att ge belöningar, och det är helt fel att straffa barnet. Försök att se på problemet på ett öppet och naturligt sätt. Diskutera problemet i klassen, så att barnet inte känner sig annorlunda och isolerat. Det är helt ok att använda blöja – det gör inte att barnet blir torrt senare.

 

Man kan också söka råd och vägledning om bland annat hjälpmedel via någon av landets inkontinens-telefonlinjer.

 

När barnet är ungefär sex år, bör det undersökas av läkare för att utesluta andra underliggande sjukdomar, för att se vilken mekanism som orsakar problemen och om det är möjligt att inleda behandling.

 

Om Søren Rittig

Søren Rittig är professor vid Skejby universitetssjukhus i Århus, Danmark.